.

är det inte så? ja jag vet faktiskt inte, nu väntar jag ju bara på mejl eller ett telefonsamtal hade inte varit helt fel. men verkar ju vänta förgäves, så iställe ska jag knata upp på mitt rum bädda ner mig under täcket och tänka på alla som kalasar i Luleå, på min tomma mejlkorg och oringda telefon, på mina fina vänner och min underbara familj. Sen ska jag läsa lite på en bra bok och somna med ett fejk leende, för att jag är inte så glad, är riktig surlessenbesvikenargglad äh vad tusan jag kan inte sätta ord på vad jag är.... och mina bekymmer ska Linnea få höra i morgon hon är ett bra stöd i dom här frågorna som jag ställer mig själv hela tiden hon vet hur det känns att förlora något som betyder allt, där med sätter jag PUNKT.