.

Det var ju bestämmt att jag fått stalltplats men nu så har jag inte den för chefen där på krf har get den till en annan.  Så nu känns det hopplöst , blä! jag orkar verkligen inte pendla nå mer.  Har iaf ridit runt stigen med maggi och pratat gamla minnen!:) Ni vet inte hur mysigt det är att rida ut med fin vän och prata om allt mellan himmel och jord. Jag har så många vänner som jag idag knappt känner, man växer oftast ifrån sina vänner, men då man börjar gymnasiet är nog då man tappar flest vänner för att man träffar så många "nya" man går olika linjer / flyttar osv. Ibland känns det som att man bara ringer/smsar , bestämmer att man ska träffas( men man gör ändå inte det) Bara för att visa att man kommer ihåg varandra men mer än så blir det inte.  Men jag vet att alla vänner jag haft en riktigt bra kontakt med alltid kommer finnas i mitt hjärta och jag kommer alltid komma ihåg dom som den fina person dom är, och inte hur vänskapen tog slut!